Vanliga frågor

Var sätter man stolpar?
De flesta stolpar sätter man mellan två parkeringsplatser och vägghängda sätts på platser som minimerar påkörningsrisk.

Vad kostar det?
En laddplats för normalladdning brukar kosta mellan 15.000 och 25.000 kronor i totalkostnad före bidrag.

Varför bör man ladda med en laddbox eller en laddstolpe istället för i ett vanligt vägguttag?
Det går snabbare och är enklare att ladda bilen. Med en fast laddkabel behöver du dessutom inte lyfta en ofta smutsig laddningskabel in och ut ur bilen. Det är också säkrare eftersom kommunikationen mellan laddboxen och fordonet gör att strömmen stängs av om ett fel uppstår.

Hur fördelar man kostnaderna på parkeringsplatsägarna?
Det vanligaste är att man nyttjar en schablon för att fördela kostnaderna med avläsning en gång per år. Det finns också mer avancerade lösningar med laddboxar som kommunicerar och avger mätvärden för en debitering av faktisk förbrukning.

Vilka löpande elkostnader kan uppstå?
Dels finns nätabonnemanget som ofta debiterar en fast avgift, en löpande på antalet kW samt en kostnad för toppeffekten. Man vill undvika att belasta och öka toppeffekten eftersom det kan bli relativt kostsamt. Därutöver är det löpande el som i ett vanligt hushållsabonnemang.
Antalet kWh som en elbil laddar varierar dels med storleken på batteriet, men mest med körvanorna. En bilist med en laddhybrid som har ett 10 kW batteri och som laddar en gång om dan kan  kosta 300 kr per månad i löpande el om han kör nästan slut på batteriet varje dag. Beräknat på 1 kr per kW.
En annan förare med en elbil som har ett 30kW batteri och som kör ca 15 km per dag får en kostnad på ca 90 kr per månad. 
Det är viktigt att förstå att man bara laddar för det man kör.
För att förenkla kan man säga att alla eldrivna bilar kostar ca 2kr per mil när dom går på el.
Den senare med det större batteriet har ju möjlighet att köra mycket längre, och då måste han ladda betydligt mer.

Finns det olika standard på kablar och stolpar?
Ja men det har blivit relativt enkelt. Idag finns det en europeisk standard med "Typ2" kontakter för växelströmsladdning. Vissa japanska bilar har en annan standard "Typ1". Idag har de flesta elbilsanvändare med Typ1 kontakter med sig en laddkabel med en adapter. Vill man ha en fast kabel går det att få både Typ1 eller Typ2.

Har vi tillräckligt med ström i vårt elnät?
Det kräver en liten analys. Att ladda några bilar är ofta inga problem. Ett vanligt 16A trefas räcker till tre laddkontakter och ger en laddning om 3.7 kW per styck. Vill man ha fler kan flera hårdvaruleverantörer också erbjuda laststyrning och kösystem där man får dela på kapaciteten. Om man behöver mer laddplatser kan det krävas att man säkrar upp eller kompletterar sitt elabonnemang med en högre effekt.

Behöver vi se om vårt abonnemang?
Ja ibland, se ovan.

Vad är det för skillnader mellan Mode 1, Mode2 och Mode 3 laddning?
​Mode 1-laddning sker i ett vanligt uttag och med en standardsladd utan någon övervakning medan både Mode 2 och Mode 3 erbjuder ökad säkerhet genom att laddprocessen övervakas i olika utsträckning. Den tydligaste skillnaden mellan Mode 2 och Mode 3 är att Mode 2-laddning använder ett vanligt eluttag medan Mode 3-laddning sker med ett uttag som är specialanpassat för just laddning av elfordon. Mode 2-laddning sker med en laddkabel som har en kontrolldosa monterad på sig. Dosan säkerställer att eventuella fel mellan den och bilen kan upptäckas vilket innebär ökad säkerhet. Mode 3 laddning övervakas och felsäkras genom hela laddprocessen från uttaget in i bilen och är därmed den säkraste laddningstypen. "Intelligensen" sitter för Mode 3 i själva laddenheten. Mode 3-laddning kan också ske med högre strömstyrka och är den standard som branschen enats om att rekommendera.
Alla boxar vi rekommenderar laddar med Mode3.

Ordlista från Energimyndigheten

När det gäller laddbara bilar och laddning finns det många ord som ibland behöver en förklaring. Här hittar du en lista på ord och förkortningar och vad de betyder.

Elfordon Samlingsbegrepp för elbilar, hybrider och laddhybrider

Elbil En bil som enbart drivs av el och laddar sitt batteri från elnätet. Den engelska motsvarigheten är Battery Electric Vehicle (BEV).

Laddhybridfordon Ett fordon som kan ladda batteriet från elnätet men som också har ett annat bränsle till exempel diesel eller bensin. Kallas också för plug-in-hybrider (på engelska Plug-in Hybrid Electric Vehicle, PHEV).

Hybridfordon Ett fordon som både använder en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer som kraftkälla, en generator samt ett batteri (på engelska Hybrid Electric Vehicle, HEV. Hybridfordon kan inte laddas med el från elnätet.

Laddbara bilar Ett begrepp som innefattar fordon som kan laddas från elnätet, som elbilar och laddhybrider. 

Laddstation Geografisk plats med möjlighet till laddning. Består av en eller flera laddpunkter där el kan överföras till ett eller flera fordon.

Laddningspunkt Det gränssnitt där ett fordon kan ladda sitt batteri. En laddstation kan innehålla flera laddningspunkter. En laddningspunkt tillhandahåller laddning till ett fordon i taget.

Publik laddning Laddning vid en laddstation som står placerad där vem som helst kan ladda bilen, till exempel utmed landsvägar, i parkeringshus, vid köpcentrum, vid infartsparkeringar eller resecentrum.

Icke-publik laddning Laddning vid en laddstation som är placerad vid bostaden eller vid arbetsplatsen och som huvudsakligen används av de boende eller de som arbetar på arbetsplatsen. Inte tillgänglig för alla.

Normalladdning När ett fordon laddas med en effekt på lägst 3,7 kilowatt och högst 22 kilowatt AC.

Snabbladdning När ett fordon laddas med en effekt på mer än 22 kilowatt.
Det är värt att notera att en laddningsstation med en 3-fas och 32 A anslutning anses som en laddningsstation för snabbladdning enligt EU’s klassificering. En annan benämning för denna typ är laddningsstation för semi-snabb laddning.
I praktiken används inte begreppet semi-snabb längre. Reds anm.

Laddeffekt Den mängd energi per tidsenhet som överförs vid laddning av ett laddfordon, från elnät till fordonets batteri. Enheten för laddeffekt är kilowatt, kW.



Vad kan olika bilar ladda?
Det är inte lätt att veta vad de olika bilarna kan ladda. PowerCircle har gjort en sammanställning av de olika bilmodellernas möjlighet att ta emot laddning. Laddhastigheten  beror på många faktorer som temperatur och batteriets laddstatus dvs. hur laddat det är. Ett nästan  fullt batteri laddar långsammare än ett med lite laddning.

Men sen finns det skilda förutsättningar i olika bilar. Det kan finnas två kontakter i bilen:

• För det första finns AC-laddning (typ 1 asiatiska eller typ 2  för europeiska) dvs. växelström. Där laddaren egentligen sitter i bilen vilket ofta begränsar möjligheterna till att ta emot snabbare laddning
• Den andra  benämns som DC-laddning (Chademo för asiatiska eller CCS för europeiska) och har likriktaren i laddstationen. I detta fall begränsas laddningen i första hand av laddarens effekt. Men olika batterier och bilar tar emot olika mycket effekt. Ett större batteri har större förmåga att ladda högre effekt.
  

Läs mer om vad olika bilmodeller kan ta emot här.
➜ Laddeffekt och räckvidd per bilmodell


Den här sidan uppdaterades 190705